Äsch
2014-09-11 / 11:15:04 / Allmänt / 0 kommentarer

 
 
Dygnets timmar är alldeles för få nuförtiden, inget hinns riktigt med.
Speciellt inte den här bloggen, den är inte vad den var.

Anyways, sommaren kom och gick och den var varm.
Jättevarm faktiskt...
Husvagnen som vi skulle använda massor i sommar, den användes en gång för nån helg sedan.
Nu väntar den på att gå i ide igen, stackarn.
Nästa sommar kanske.

Ungarna har börjat om förskola och skola, dom två stora dvs.
Lillis han hade längtat sedan sommarlovets start och stora hade kanske inte längtat riktigt lika mycket.
Det här med att börja skolan på riktigt, ettan liksom... Det var alldeles för spännande.
Hon hade ju hört att i ettan får man massa läxor.
Än har hon inte fått någon och besvikelsen är förvånansvärt stor.
Det svänger fort det där.

Minsta lillfisen har hunnit bli 9 månader och kryper fort som rackarns och ställer sej överallt, försöker ta sej upp i trappan, jagar syskonen och älskar att pussas (om blötpussarna hade ett ansikte).
Och dreglar gör hon till sin storasysters fasa.
Vi väntar på fler små tänder, två har kommit fram, desto fler to go.
Idag är mellanskrutten hemma från förskolan, han klagade på halsont i natt så vi tar det säkra före det osäkra och är hemma och vilar idag.
Än så länge är han rätt så nöjd med sin tillvaro och ligger i detta nu i soffan och tittar på Lucky Luke, eller Cowboyen som han kallar filmen.
 
 
 
 
 

Vad är det här då?
2014-06-30 / 08:01:33 / Allmänt / 1 kommentarer



Med blotta ögat ser man det kanske inte men panelen på nästan halva huset är tvättad.
Oj och fy vad vi borstade med rotborstar igår och usch och fy så mycket oläckra saker det fanns... Spiders överallt! Och deras ägg och nät och huvva hemskheter...
Näst på tur när tvättprojektet är klart är att olja in och sen kan vi börja måla.
Rolig semester i år..,

7 månader
2014-06-29 / 09:31:42 / Allmänt / 1 kommentarer



Igår blev den här gullhumlan 7 månader!
Mitt lilla lyckopiller 💕

Sommar?
2014-06-02 / 20:13:37 / Allmänt / 1 kommentarer

Ja det var länge sen sist.
Det kom sjukdomar ivägen helt plötsligt där i mars och sen kom vi aldrig igen.
Lillskruttan blev inlagd på barnavd i Sunderbyn och när vi kom hem fick jag än en gång en propp i benet, samma kväll faktiskt.
Men nu har vi återhämtat oss, proppen hann inte bli lika stor som förra gången så bara på nån vecka var benet ganska normal i storlek igen.
Därmot äter jag Waran, denna bedrövliga medicin som kajkat min mage fullständigt vilket gör att jag aldrig verkar få ett stabilt PK-värde.
Nåväl, lillhumlan har hunnit bli 6 månader och är ett litet yrväder när hon hamnar i gåstolen, mat har hon börjat äta och älskar att busa med storasyskonen.
Nu är det årets första sommarmånad och redan nästa tisdag får barnen i huset sommarlov.
Sen ska vi ha dop och efter det kan sommaren börja på riktigt...



 
 
 

Mjau Vaganza
2014-06-02 / 19:50:29 / Allmänt / 0 kommentarer


Buzzadorpaket. 
Denna gång fick jag (eller Ozzy) testa Mjau Vaganza. I paketet kom gourmetsnacks i olika smaker, gourmetbitar,rabattcheckar,kattborstar och klädvårdsrullar.
Katten verkar gilla testprodukterna iaf.

Februari?
2014-02-05 / 23:12:37 / Allmänt / 3 kommentarer

Hur gick det till?
Ja dagarna som föräldraledig känns ibland lite förvirrande...
Nåväl, februari är det alltså.
Jag och Linda kickstartade månaden med barnvagnspromenader, eller hittills har jag hunnit med två den här veckan.
Idag blev det ingen då vi skulle till familjens hus och skriva på faderskapspapper.
Nu har hon officiellt en pappa och jag har delat med mej av vårdnaden.
Men man får vänta herregud länge.
Lite mer än 2 månader fick vi vänta trots att sambon ringde och bokade tid när hon var en dag gammal.
Socialtanten berättade att dom faktiskt bara har 6 timmar i veckan för att sköta det där papperspåskrivandet så det är därför det är så lång väntetid.
Man kan ju tycka att det kanske borde finnas lite mer tid om det är så lång väntetid...

Ikväll var det Me&I hos grannen och det blev ju såklart lite shopping, en klänning till lillsnurpan, en t-shirt till mellankråkan och en tunika/klänning till storkråkan som hon själv sett ut på hemsidan.
Synd att det är nog så dyrt för det var riktigt fina kläder, men det är ju inte så att man skiter pengar direkt...
 
Imorrn blir det promenad igen, jag får nog at andra skor för jag har haft på mej mina vinterstövlar och fått ont i fötterna. Inte skavsår men ömma tår, ovanpå mot foten liksom.
Bara jag böjer dom uppåt så stramar det, träningsvärk?
Jag har då aldrig hört talas om nån som fått träningsvärk i tårna...
Men innan det blir prommis så ska barn lämnas på förskola och skola, sen jäklar!

Nu är det iaf god natt i det här huset.

Almis 2 månader!
2014-01-28 / 13:11:41 / Allmänt / 2 kommentarer

Idag har vi haft en lugn och stillsam dag medan storkråkorna är på förskola/skola.
Lillis har dagen till ära mest sovit och hostat lite.
Jag hoppas den där hostan försvinner fort som attan!
Vi har iaf dristat oss till en liten promenad i byn, längden på prommisen kändes absolut lagom efter min monsterförkylning och lillis somnade gott och inte en enda host på hela vägen.
Man får vara tacksam för det lilla.

Idag fyller svärmor år så vi ropar GRATTIS, vi ses sen!
Snart ska vi iväg och hämta denna där storebrodern, han som igårkväll fick för sej att han skulle sova i spjälsängen... När det var dags för lillis att gå och sova så var hennes säng redan upptagen.
Imorse hävdade han att det endast berodde på att han skulle starta musiken åt henne (fast hon inte var där)...
Jag undrar jag...
Sen kunde han inte sova för 1: jag är inte trött (kl var då 22 ca) 2: jag är kanske bajsnödig, 3: jag vill ju bara vara med dej mamma och mysa, 4: jag vill inte vara själv här uppe.
Till slut somnade även han och jag tänkte att morgondagen lär inte bli kul.
Men morgonbestyren gick över förväntan och han skuttade iväg glad i hågen till förskolan efter lite dividerande om huruvida han var sugen på att gå dit idag eller ej.

Fortfarande krassligt
2014-01-27 / 10:57:55 / Allmänt / 0 kommentarer

Hujedamej, den här rackarns förkylningen va inte att leka med.
Den håller sej fast som en envis parasit även om jag idag känner mej friskare än på en vecka.
Pigg är jag dock inte och varje morgon svider ögonen och ögonlocken är tunga.
Det blev en lugn helg med mycket sömn men det verkar inte ha hjälpt.

Ungarna är iaf friska, åtminstone den största.
Mellankråkan är snorig men inte mer än så medan lillis både snorar, nyser och hostar.
Jag sa till mamma häromdagen att Almis, hon blir nog som jag.
En sån som är sjuk massor som liten, skulle inte förvåna mej om hon också får halsproblem.
Själv hade jag halsfluss på halsfluss som sedan resulterade i halsböld och bortopererade halsmandlar.
Nåväl, en får väl hoppas att det inte blir så illa.
Just nu sover hon iaf efter ett gympapass i gymmet.
Hon ligger aldrig still nuförtiden, vänder man bort huvudet så har hon snurrat sej upp och ner eller på tvärsen.
 
I fredags var vi på 2-månaderskontroll och jag var ju lite orolig att hon inte gått upp så mycket, jag tyckte vågen hemma bara visade +några hundra gram men hon hade ökar 700 g på en månad och vuxit 4 cm sedan sist.
Stora tjejen mäter nu 61 cm i strumplästen och väger 5705 g.
Bvc-sköterskan var mycket nöjd och doktorn likaså.
Almis var även hon rätt så nöjd och skrattade glatt åt både sköterska och doktor
Fick veta att om hon skulle få feber så är det bara att ge Alvedon då hon väger närmare 6 kilo.
Det står ju från 3 månader och 5 kilo på flaskan, men det var alltså inga problem.
Nu verkar hon ju ha klarat sej från feber, bara jag som snurrat runt i feberyra...
Nästa besök blir om ganska precis en månad då det är dags för lillis första spruta.
Huvvaligen...
 
Jaha undra vad man skulle ha gjort idag innan det är dags att hämta mellankråkan då...

Feberdäckad
2014-01-22 / 17:21:32 / Allmänt / 1 kommentarer

Joråsatte, det är livat här med en mamma som är helt väck av den här förkylningen.
Det var länge sen jag hade feber så här många dagar och hög också för den delen.
Hostar gör jag också så jag tror lungorna ska komma ut och inte att förglömma så har näsan förvandlat sej till en kran.
Imorse var jag nog alldeles uttorkad efter nattens feberattack och vinglade fram i huset.
Man kunde ha trott att jag var på fyllan men efter lite vätskepåfyllning så har jag nu inga vingligheter för mej längre.
Febern verkar ha börjat gå ner också (halleluja!).
Dom två små som varit hemma idag har skött sej exemplariskt även om den minsta blivit lite bortglömd i sin vagn, hon fick bara komma upp för att äta.
Jag sov mest under förmiddagen medan lillkråkan såg på film.
Stackars barn, hoppas morgondagen blir bättre...

Nu blir det snart middag, ungarna får spagetti och köttfärssås medan vi ska äta chili con carne.
Den ska bli riktigt stark tänkte jag, därav dubbla maträtter...

Gör om, gör rätt
2014-01-20 / 22:58:04 / Allmänt / 1 kommentarer

Idag var ju jag och lillfisen på barnmottagningen för att ta blodstatus på henne.
Detta eftersom jag äter immunnedsättande medicin samtidigt som jag ammar.
Sist vi var där gick det sådär, för första nålen (dom tar provet i skallen) åkte fel så blodet kom inte upp i röret utan åkte ut på sidan om så den gången blev min lilltjej stucken två gånger och jag var inte hemskt nöjd (inte hon heller för den delen).
För det gör ju ont hur mycket sockerlösning dom än sprutar in i käften och hur mycket sköterskorna än gullar med en liten bebis.
En liten bebis bryr sej knappast om det.

Anyways, idag var det dags igen och det gick bra på första sticket men hon skrek som om nån hade bitit henne i fingret (trots sockerlösning och gulligull).
Sen har hon inte varit sitt vanliga glada jag på hela dagen, fast om det beror på provtagningen eller om hon har magknip låter jag vara osagt. Jag bara konstaterar faktum.
Så i eftermiddag ringer en sköterska från mottagningen och meddelar att det inte gick att få ett blodstatus då det kommit med koagulerat blod i röret vilket innebär att vi måste göra om hela proceduren en gång till.
Dessutom fick jag höra att blodvärdet hade varit högt förra gången fast enligt barnläkaren så var provet normalt.
Känner mej lite förvirrad och måste nog fråga om det imorgon.
Jo, för imorgon ska vi alltså dit igen.
Jag som sett fram emot en hemmamysdag medan storasyskonen är på förskola och skola.
Nu sket sej det, iväg ut i kylan bara!
Jag hoppas att tempen håller sej som nu, "bara" -18 tyckte jag att det stod.

Dessutom har jag ont i halsen och känner mej lite krasslig så nu pimplar jag the med honung i och hoppas på ett mirakel...

Äh!
2014-01-19 / 22:54:46 / Allmänt / 0 kommentarer

Verkar inte dom att alla bilder kom med i förra inlägget.
Crapmobilbloggning!













Hemma igen
2014-01-19 / 22:48:47 / Allmänt / 0 kommentarer

Shit my god vilken kyla vi kom hem till efter en helg i Umeå!
-31 visade termometern när vi rullade in på gården.
I dont like this!





Igår var vi på språng hela dan.
Först examen med en massa långrandiga tal innan studenterna fick komma upp på scen och få diplom för avklarad förskollärarutbildning.







Sen hade vi bokat bord på Invito där vi åt middag.
Hemskt gott men hemskt lång tid tog ALLT. och så var servitrisen som vi hade snorkigast i stan.
Ungarna (som skött sej exemplariskt hela dan) blev trötta och en höll på somna i sin tallrik.
Den minsta sov sej dock igenom hela
tillställningen.
Mamman är hemskt glad att alla tre var så snälla hela dagen.
Vilka fantastiska barn vi har!



Storkråkan väntar på att morbror ska få diplom.



Mellankråkan och morbror.



Almis och Barbro hemma hos moster.

På hemvägen stannade vi till i Skellefteå och hälsade på hos Hanna och Andreas och deras lillkille som snart blir 1 månad.
Det var trevligt och alldeles för länge sen sist...

Strax dags att sova,jag och lillgumman ska egentligen iväg och lämna lite blodprover imorgon men vi får se hur himla kallt det kommer va.
Känns inte alltför läckert att he sej ut i denna kyla för lite blodförlust...

Inte som igår
2014-01-17 / 14:07:37 / Allmänt / 1 kommentarer

Nä idag har det varit helt upp och ner för mellankråkan.
Kanske tycker han att det är så hemskt spännande att vi ska åka till moster i Umeå idag så han inte vet var han ska ta vägen eller så tycker han att jag fick en alltför lättsam dag igår och tänker ta igen det med råge.
Jag vet inte men nån dans på rosor har det inte varit iaf.

Nu är vi snart färdigpackade så sen är det bara vänta på pappan innan vi brummar iväg söderut, förhoppningsvis med ett glatt humör för samtliga i familjen...

En bra dag...
2014-01-16 / 22:59:59 / Barn / 1 kommentarer

 
Vilken dag vi haft idag.
En lugn sådan, inga problem vid väckning, frukost eller påklädning.
Inte heller lämning på förskolan.
Idag var han taggad, för han skulle hinna före bästisen Isak.
Mycket nöjd var han när han kunde konstatera att kompisen blev tvåa.
Haha.
 
Stora var också hon på ett rätt så strålande humör imorse fast hon muttrade lite över kylan och det kan jag förstå för Herreminje -20,1 visade mätaren på när vi skulle gå.
Ullunderställ  och tjockaste fleecejackan under dunjacka och så täckbrallor och ändå frös jag.
Tackade min lyckliga stjärna att jag inte jobbar för tillfället och inte kommer göra det på hela vintern.
Det betyder att jag endast behöver visa min nuna i sån här kyla (och värre lär det bli) när det ska lämnas på förskola 3 ggr i veckan.
Nä jag pep hem fort som attan och sen bjöd grannen in oss på kaffe när hon lämnat Isak.
Snabbt som attan kilade vi över häcken och vissa sov sej igenom hela besöket som vanligt.
Jag höll mej dock vaken.

Sen fick vi pina oss ut i kylan för att hämta denna där 3-åringen som glatt kom springades och skyndade sej på med kläderna (kan nog räkna på fingrarna dom gånger det hänt) för att gå hem.
Det visade sej att det visst var ett tävlingsmoment även det.
På väg ut kom gravidfröken och sa hejdå för imorgon är det hennes sista dag.
Tokigt tyckte lillis.
Väl hemma satt han och funderade på det där, att fröken hade sagt hejdå.
Det är ju min bästa fröken sa han. Jag kommer sakna henne jättemycket.
Lilltrollet.
Han fattade nog inte att hon ska vara ledig länge nu för i nästa andetag så sa han självsäkert -jamen nästa dag jag är på dagis så träffar jag henne.

Nåväl, eftermiddagen förflöt även den i behagligt tempo utan större kollisioner.
Idag blev det en bra dag ändå.


Hipp Hurra!
2014-01-15 / 23:24:00 / Allmänt / 1 kommentarer

Lillebror  (min alltså) är klar med sin förskollärarutbildning.
Grattis!!!
Och jobb har han hunnit skaffa sej också.
Good for him.
Till helgen blir det examensfirande så snart ses vi igen!

Jaha nu börjar denna dag lida mot sitt slut tackochlov.
Jag och lillis har inte varit bästisar idag om jag säger så.
Måtte denna eländiga(men ändå charmiga) trotsålder snart vara över.
Jag blir galen, han blir galen, pappan blir galen, storasystern blir galen.
Ja, tom katta blir galen. Den enda som inte bryr sej nämnvärt är ju minikråkan...
Mitt i allt bråk kan han fälla en sån här kommentar: Men mamma, jag gillar ju dej!
Vad säger man då...
Man vill ju liksom skratta mitt i alltihop.
Idag hade jag kunnat tugga sönder mina kinder från insidan, först av frustration då inget jag sa gick in och sen för att han la på charmoffensiven och fällde sina kommentarer -Mamma, du är bäst, ja älsa dej,kan ja få en liten krrram så känns de bättrrrre...
Ja se...
 
Från psykologiguiden:

2-3 år kan kallas frontalkrockarnas tid. Det "snälla" barnet blir som förbytt, man känner inte igen det. Studier har visat att det uppstår små konflikter mellan barn och föräldrar var tredje minut och större konflikter uppstår tre-fyra gånger i timmen.

Att barnet prövar sin vilja och övar sig på att uttrycka den är nödvändigt för att hon ska utvecklas och mogna. Men det kan vara väldigt arbetsamt att vara förälder till en 2-3-åring.

"Kan själv" brukar vara ledord. Borsta tänder, klä på och av, äta själv, öppna dörren själv. Om någon annan öppnar dörren eller jäktar på barnet kan det bli kris. Barnet behöver få tid på sig - vilket man ju inte alltid har som förälder.

2-3-åringen kan vara självsäker och kaxig, men behöver också få vara liten och behövande. Humöret kan svänga snabbt. Sömnstörningar är vanliga. Barnet behöver ofta sova i föräldrarnas sängar igen.

Kroppen och rörelserna har utvecklats. Barnet lär sig springa, hoppa jämfota, stå på ett ben, gå på tå, gå baklänges, gå i trappor med ett ben på varje steg. Mycket aktivitet och livslust.

Kring 3 år brukar barnet gå in i en lugnare period, bli mindre provocerande, mindre trotsande.

 

Tröst för föräldrar till jobbiga 2-3-åringar

  • Att barnet blir avigt och trotsigt är helt normalt och nödvändigt för utvecklingen. Det är också helt normalt att man som förälder ibland (eller ofta!) känner sig misslyckad, inte vet hur man ska vara mot barnet eller att man får dåligt samvete för att man blir arg eller är inkonsekvent.
  • Det är inte farligt att bli arg och visa det. Det hämmar inte barnet. Barnet behöver motstånd för att utvecklas. Vi kan och behöver inte vara konsekventa under den här perioden.
  • Det kan vara skönt att prata med andra föräldrar eller kanske med sjuksköterskan på BVC. Ett eller flera samtal med en barnpsykolog kan vara till hjälp.
 
Helt normalt vet jag ju att det är, men herregud så jobbigt det kan vara.
Sen har vi ju våran älskade 6-åring som nog hamnat i "lilla tonåren" och plötsligt fräser till och bestämt hävdar att man inte förstår NÅÅÅÅNTING!
 
Så här beskriver psykologiguiden 6-åringen:

6 år. Efter den lugna 5-årstiden kommer 6-årstiden som är betydligt stormigare. Det är som om barnet får en stark oro i både kroppen och i själen. Känslolivet åker berg- och dalbana. 6-åringen är skör. Många får psykosomatiska symtom, ont i magen är till exempel mycket vanligt. Precisionen och koordinationen är ofta sämre nu än tidigare.

Vid 6 år är barnet vetgirigt och har lätt för att lära. Han vill ha ordentliga svar, kan argumentera och kompromissa. Gillar att tävla och få beröm. Vill gärna "styla". Kan ta mer ansvar än tidigare.

Kroppen förändras snabbt, drar iväg på längden, kroppens proportioner blir mer som vuxnas. Det är svårt att sitta still, 6-åringen är glad och rastlös.

Det viktigaste i 6-årigens liv är förstås att skolan börjar. Efterlängtad av en del, en jobbig förändring för andra. Men de flesta klarar denna omställning ganska bra efter en tid.

Det stämmer också bra som jag ser det...
Hon är så duktig på det mesta och kan så mycket.
Talar om för lillebror vad han får och inte får göra, vill gärna passa lillasyster och vaktar på henne som en hök.
Vill lära sej ALLT nu, helst igår och kan inte förstå varför hon inte får lära sej läsa och skriva i skolan.
Fast dom jobbar med ASL-att skriva sig till läsning, rimmar och har sej i skolan...
Just nu håller världen på att gå under för att hon inte har tappat en tand ännu, det är inte ens en som är lös.
Alla andra i klassen har ju antingen en lös tand eller har tappat flera.
Att hon är nästan 1 år yngre än övriga hör inte hit...

Ja som ni förstår så är det ju frontalkrock varje dag...
Men nu sover dom så sött och då tänker jag, Imorgon...då ska vi ha en bättre dag.

bloglovin

Sandra, Lisen & Max

Min profilbild Namn: Sandra
Gör:Springvickande arbetslös förskollärare
Bor: I Piteå, tillsammans med sambo och två småkråkor