Och så var det avklarat med beröm godkänt.
Duktiga lilltjejen!
Nemas problemas, allt var bara bra och hon visade sej från sitt soligaste humör.
Åtminstone tills det var dags för synundersökningen, fy vale...behöva ha på sej en lapp för ögat.
Som om hon vore en pirat?
Nej där gick gränsen och tålamodet tröt. Någon måtta fick det allt vara på stället.
Först en massa dumma frågor om färger, klart jag kan alla färger! (tänkte hon nog) och räkna var väl inga problem eller att balansera, det brukar jag faktiskt göra hos min farmor på sommaren meddelade lilltrollet.
Men sitta och titta på bokstäver på väggen var ju knappt intressant, eller att visa på en bricka vilken bokstav sköterskan pekade på.
-Åhh nu orkar jag inte mera, det var så tråkigt, nu vill jag rita igen och jag vill inte ha nån lapp på ögat.
Efter att ha pekat lite vilt på alla bokstäver (i fel ordning så att säga) så skärpte hon till sej och nailed it.
Bara man vill så funkar det, vill man inte så gör man det inte tydligen.

Hörde bra gjorde hon också och ropade glatt varenda gång: Jag hööörde pipet!
På ett år har hon vuxit 9,5 cm och mäter numera 100,5 cm.
Ja då var det inte så konstigt att byxorna väntade på högvatten i höst eller att tröjärmarna slutade nedanför armbågen i stort sett.
Mamman kan nu försvara sin klädshopping åt stortjejen hehe.