Äsch
2014-09-11 / 11:15:04 / Allmänt / 0 kommentarer

 
 
Dygnets timmar är alldeles för få nuförtiden, inget hinns riktigt med.
Speciellt inte den här bloggen, den är inte vad den var.

Anyways, sommaren kom och gick och den var varm.
Jättevarm faktiskt...
Husvagnen som vi skulle använda massor i sommar, den användes en gång för nån helg sedan.
Nu väntar den på att gå i ide igen, stackarn.
Nästa sommar kanske.

Ungarna har börjat om förskola och skola, dom två stora dvs.
Lillis han hade längtat sedan sommarlovets start och stora hade kanske inte längtat riktigt lika mycket.
Det här med att börja skolan på riktigt, ettan liksom... Det var alldeles för spännande.
Hon hade ju hört att i ettan får man massa läxor.
Än har hon inte fått någon och besvikelsen är förvånansvärt stor.
Det svänger fort det där.

Minsta lillfisen har hunnit bli 9 månader och kryper fort som rackarns och ställer sej överallt, försöker ta sej upp i trappan, jagar syskonen och älskar att pussas (om blötpussarna hade ett ansikte).
Och dreglar gör hon till sin storasysters fasa.
Vi väntar på fler små tänder, två har kommit fram, desto fler to go.
Idag är mellanskrutten hemma från förskolan, han klagade på halsont i natt så vi tar det säkra före det osäkra och är hemma och vilar idag.
Än så länge är han rätt så nöjd med sin tillvaro och ligger i detta nu i soffan och tittar på Lucky Luke, eller Cowboyen som han kallar filmen.
 
 
 
 
 

Vad är det här då?
2014-06-30 / 08:01:33 / Allmänt / 1 kommentarer



Med blotta ögat ser man det kanske inte men panelen på nästan halva huset är tvättad.
Oj och fy vad vi borstade med rotborstar igår och usch och fy så mycket oläckra saker det fanns... Spiders överallt! Och deras ägg och nät och huvva hemskheter...
Näst på tur när tvättprojektet är klart är att olja in och sen kan vi börja måla.
Rolig semester i år..,

7 månader
2014-06-29 / 09:31:42 / Allmänt / 1 kommentarer



Igår blev den här gullhumlan 7 månader!
Mitt lilla lyckopiller 💕

Sommar?
2014-06-02 / 20:13:37 / Allmänt / 1 kommentarer

Ja det var länge sen sist.
Det kom sjukdomar ivägen helt plötsligt där i mars och sen kom vi aldrig igen.
Lillskruttan blev inlagd på barnavd i Sunderbyn och när vi kom hem fick jag än en gång en propp i benet, samma kväll faktiskt.
Men nu har vi återhämtat oss, proppen hann inte bli lika stor som förra gången så bara på nån vecka var benet ganska normal i storlek igen.
Därmot äter jag Waran, denna bedrövliga medicin som kajkat min mage fullständigt vilket gör att jag aldrig verkar få ett stabilt PK-värde.
Nåväl, lillhumlan har hunnit bli 6 månader och är ett litet yrväder när hon hamnar i gåstolen, mat har hon börjat äta och älskar att busa med storasyskonen.
Nu är det årets första sommarmånad och redan nästa tisdag får barnen i huset sommarlov.
Sen ska vi ha dop och efter det kan sommaren börja på riktigt...



 
 
 

Mjau Vaganza
2014-06-02 / 19:50:29 / Allmänt / 0 kommentarer


Buzzadorpaket. 
Denna gång fick jag (eller Ozzy) testa Mjau Vaganza. I paketet kom gourmetsnacks i olika smaker, gourmetbitar,rabattcheckar,kattborstar och klädvårdsrullar.
Katten verkar gilla testprodukterna iaf.

Februari?
2014-02-05 / 23:12:37 / Allmänt / 3 kommentarer

Hur gick det till?
Ja dagarna som föräldraledig känns ibland lite förvirrande...
Nåväl, februari är det alltså.
Jag och Linda kickstartade månaden med barnvagnspromenader, eller hittills har jag hunnit med två den här veckan.
Idag blev det ingen då vi skulle till familjens hus och skriva på faderskapspapper.
Nu har hon officiellt en pappa och jag har delat med mej av vårdnaden.
Men man får vänta herregud länge.
Lite mer än 2 månader fick vi vänta trots att sambon ringde och bokade tid när hon var en dag gammal.
Socialtanten berättade att dom faktiskt bara har 6 timmar i veckan för att sköta det där papperspåskrivandet så det är därför det är så lång väntetid.
Man kan ju tycka att det kanske borde finnas lite mer tid om det är så lång väntetid...

Ikväll var det Me&I hos grannen och det blev ju såklart lite shopping, en klänning till lillsnurpan, en t-shirt till mellankråkan och en tunika/klänning till storkråkan som hon själv sett ut på hemsidan.
Synd att det är nog så dyrt för det var riktigt fina kläder, men det är ju inte så att man skiter pengar direkt...
 
Imorrn blir det promenad igen, jag får nog at andra skor för jag har haft på mej mina vinterstövlar och fått ont i fötterna. Inte skavsår men ömma tår, ovanpå mot foten liksom.
Bara jag böjer dom uppåt så stramar det, träningsvärk?
Jag har då aldrig hört talas om nån som fått träningsvärk i tårna...
Men innan det blir prommis så ska barn lämnas på förskola och skola, sen jäklar!

Nu är det iaf god natt i det här huset.

Almis 2 månader!
2014-01-28 / 13:11:41 / Allmänt / 2 kommentarer

Idag har vi haft en lugn och stillsam dag medan storkråkorna är på förskola/skola.
Lillis har dagen till ära mest sovit och hostat lite.
Jag hoppas den där hostan försvinner fort som attan!
Vi har iaf dristat oss till en liten promenad i byn, längden på prommisen kändes absolut lagom efter min monsterförkylning och lillis somnade gott och inte en enda host på hela vägen.
Man får vara tacksam för det lilla.

Idag fyller svärmor år så vi ropar GRATTIS, vi ses sen!
Snart ska vi iväg och hämta denna där storebrodern, han som igårkväll fick för sej att han skulle sova i spjälsängen... När det var dags för lillis att gå och sova så var hennes säng redan upptagen.
Imorse hävdade han att det endast berodde på att han skulle starta musiken åt henne (fast hon inte var där)...
Jag undrar jag...
Sen kunde han inte sova för 1: jag är inte trött (kl var då 22 ca) 2: jag är kanske bajsnödig, 3: jag vill ju bara vara med dej mamma och mysa, 4: jag vill inte vara själv här uppe.
Till slut somnade även han och jag tänkte att morgondagen lär inte bli kul.
Men morgonbestyren gick över förväntan och han skuttade iväg glad i hågen till förskolan efter lite dividerande om huruvida han var sugen på att gå dit idag eller ej.

Fortfarande krassligt
2014-01-27 / 10:57:55 / Allmänt / 0 kommentarer

Hujedamej, den här rackarns förkylningen va inte att leka med.
Den håller sej fast som en envis parasit även om jag idag känner mej friskare än på en vecka.
Pigg är jag dock inte och varje morgon svider ögonen och ögonlocken är tunga.
Det blev en lugn helg med mycket sömn men det verkar inte ha hjälpt.

Ungarna är iaf friska, åtminstone den största.
Mellankråkan är snorig men inte mer än så medan lillis både snorar, nyser och hostar.
Jag sa till mamma häromdagen att Almis, hon blir nog som jag.
En sån som är sjuk massor som liten, skulle inte förvåna mej om hon också får halsproblem.
Själv hade jag halsfluss på halsfluss som sedan resulterade i halsböld och bortopererade halsmandlar.
Nåväl, en får väl hoppas att det inte blir så illa.
Just nu sover hon iaf efter ett gympapass i gymmet.
Hon ligger aldrig still nuförtiden, vänder man bort huvudet så har hon snurrat sej upp och ner eller på tvärsen.
 
I fredags var vi på 2-månaderskontroll och jag var ju lite orolig att hon inte gått upp så mycket, jag tyckte vågen hemma bara visade +några hundra gram men hon hade ökar 700 g på en månad och vuxit 4 cm sedan sist.
Stora tjejen mäter nu 61 cm i strumplästen och väger 5705 g.
Bvc-sköterskan var mycket nöjd och doktorn likaså.
Almis var även hon rätt så nöjd och skrattade glatt åt både sköterska och doktor
Fick veta att om hon skulle få feber så är det bara att ge Alvedon då hon väger närmare 6 kilo.
Det står ju från 3 månader och 5 kilo på flaskan, men det var alltså inga problem.
Nu verkar hon ju ha klarat sej från feber, bara jag som snurrat runt i feberyra...
Nästa besök blir om ganska precis en månad då det är dags för lillis första spruta.
Huvvaligen...
 
Jaha undra vad man skulle ha gjort idag innan det är dags att hämta mellankråkan då...

Feberdäckad
2014-01-22 / 17:21:32 / Allmänt / 1 kommentarer

Joråsatte, det är livat här med en mamma som är helt väck av den här förkylningen.
Det var länge sen jag hade feber så här många dagar och hög också för den delen.
Hostar gör jag också så jag tror lungorna ska komma ut och inte att förglömma så har näsan förvandlat sej till en kran.
Imorse var jag nog alldeles uttorkad efter nattens feberattack och vinglade fram i huset.
Man kunde ha trott att jag var på fyllan men efter lite vätskepåfyllning så har jag nu inga vingligheter för mej längre.
Febern verkar ha börjat gå ner också (halleluja!).
Dom två små som varit hemma idag har skött sej exemplariskt även om den minsta blivit lite bortglömd i sin vagn, hon fick bara komma upp för att äta.
Jag sov mest under förmiddagen medan lillkråkan såg på film.
Stackars barn, hoppas morgondagen blir bättre...

Nu blir det snart middag, ungarna får spagetti och köttfärssås medan vi ska äta chili con carne.
Den ska bli riktigt stark tänkte jag, därav dubbla maträtter...

Gör om, gör rätt
2014-01-20 / 22:58:04 / Allmänt / 1 kommentarer

Idag var ju jag och lillfisen på barnmottagningen för att ta blodstatus på henne.
Detta eftersom jag äter immunnedsättande medicin samtidigt som jag ammar.
Sist vi var där gick det sådär, för första nålen (dom tar provet i skallen) åkte fel så blodet kom inte upp i röret utan åkte ut på sidan om så den gången blev min lilltjej stucken två gånger och jag var inte hemskt nöjd (inte hon heller för den delen).
För det gör ju ont hur mycket sockerlösning dom än sprutar in i käften och hur mycket sköterskorna än gullar med en liten bebis.
En liten bebis bryr sej knappast om det.

Anyways, idag var det dags igen och det gick bra på första sticket men hon skrek som om nån hade bitit henne i fingret (trots sockerlösning och gulligull).
Sen har hon inte varit sitt vanliga glada jag på hela dagen, fast om det beror på provtagningen eller om hon har magknip låter jag vara osagt. Jag bara konstaterar faktum.
Så i eftermiddag ringer en sköterska från mottagningen och meddelar att det inte gick att få ett blodstatus då det kommit med koagulerat blod i röret vilket innebär att vi måste göra om hela proceduren en gång till.
Dessutom fick jag höra att blodvärdet hade varit högt förra gången fast enligt barnläkaren så var provet normalt.
Känner mej lite förvirrad och måste nog fråga om det imorgon.
Jo, för imorgon ska vi alltså dit igen.
Jag som sett fram emot en hemmamysdag medan storasyskonen är på förskola och skola.
Nu sket sej det, iväg ut i kylan bara!
Jag hoppas att tempen håller sej som nu, "bara" -18 tyckte jag att det stod.

Dessutom har jag ont i halsen och känner mej lite krasslig så nu pimplar jag the med honung i och hoppas på ett mirakel...

Äh!
2014-01-19 / 22:54:46 / Allmänt / 0 kommentarer

Verkar inte dom att alla bilder kom med i förra inlägget.
Crapmobilbloggning!













Hemma igen
2014-01-19 / 22:48:47 / Allmänt / 0 kommentarer

Shit my god vilken kyla vi kom hem till efter en helg i Umeå!
-31 visade termometern när vi rullade in på gården.
I dont like this!





Igår var vi på språng hela dan.
Först examen med en massa långrandiga tal innan studenterna fick komma upp på scen och få diplom för avklarad förskollärarutbildning.







Sen hade vi bokat bord på Invito där vi åt middag.
Hemskt gott men hemskt lång tid tog ALLT. och så var servitrisen som vi hade snorkigast i stan.
Ungarna (som skött sej exemplariskt hela dan) blev trötta och en höll på somna i sin tallrik.
Den minsta sov sej dock igenom hela
tillställningen.
Mamman är hemskt glad att alla tre var så snälla hela dagen.
Vilka fantastiska barn vi har!



Storkråkan väntar på att morbror ska få diplom.



Mellankråkan och morbror.



Almis och Barbro hemma hos moster.

På hemvägen stannade vi till i Skellefteå och hälsade på hos Hanna och Andreas och deras lillkille som snart blir 1 månad.
Det var trevligt och alldeles för länge sen sist...

Strax dags att sova,jag och lillgumman ska egentligen iväg och lämna lite blodprover imorgon men vi får se hur himla kallt det kommer va.
Känns inte alltför läckert att he sej ut i denna kyla för lite blodförlust...

Inte som igår
2014-01-17 / 14:07:37 / Allmänt / 1 kommentarer

Nä idag har det varit helt upp och ner för mellankråkan.
Kanske tycker han att det är så hemskt spännande att vi ska åka till moster i Umeå idag så han inte vet var han ska ta vägen eller så tycker han att jag fick en alltför lättsam dag igår och tänker ta igen det med råge.
Jag vet inte men nån dans på rosor har det inte varit iaf.

Nu är vi snart färdigpackade så sen är det bara vänta på pappan innan vi brummar iväg söderut, förhoppningsvis med ett glatt humör för samtliga i familjen...

Hipp Hurra!
2014-01-15 / 23:24:00 / Allmänt / 1 kommentarer

Lillebror  (min alltså) är klar med sin förskollärarutbildning.
Grattis!!!
Och jobb har han hunnit skaffa sej också.
Good for him.
Till helgen blir det examensfirande så snart ses vi igen!

Jaha nu börjar denna dag lida mot sitt slut tackochlov.
Jag och lillis har inte varit bästisar idag om jag säger så.
Måtte denna eländiga(men ändå charmiga) trotsålder snart vara över.
Jag blir galen, han blir galen, pappan blir galen, storasystern blir galen.
Ja, tom katta blir galen. Den enda som inte bryr sej nämnvärt är ju minikråkan...
Mitt i allt bråk kan han fälla en sån här kommentar: Men mamma, jag gillar ju dej!
Vad säger man då...
Man vill ju liksom skratta mitt i alltihop.
Idag hade jag kunnat tugga sönder mina kinder från insidan, först av frustration då inget jag sa gick in och sen för att han la på charmoffensiven och fällde sina kommentarer -Mamma, du är bäst, ja älsa dej,kan ja få en liten krrram så känns de bättrrrre...
Ja se...
 
Från psykologiguiden:

2-3 år kan kallas frontalkrockarnas tid. Det "snälla" barnet blir som förbytt, man känner inte igen det. Studier har visat att det uppstår små konflikter mellan barn och föräldrar var tredje minut och större konflikter uppstår tre-fyra gånger i timmen.

Att barnet prövar sin vilja och övar sig på att uttrycka den är nödvändigt för att hon ska utvecklas och mogna. Men det kan vara väldigt arbetsamt att vara förälder till en 2-3-åring.

"Kan själv" brukar vara ledord. Borsta tänder, klä på och av, äta själv, öppna dörren själv. Om någon annan öppnar dörren eller jäktar på barnet kan det bli kris. Barnet behöver få tid på sig - vilket man ju inte alltid har som förälder.

2-3-åringen kan vara självsäker och kaxig, men behöver också få vara liten och behövande. Humöret kan svänga snabbt. Sömnstörningar är vanliga. Barnet behöver ofta sova i föräldrarnas sängar igen.

Kroppen och rörelserna har utvecklats. Barnet lär sig springa, hoppa jämfota, stå på ett ben, gå på tå, gå baklänges, gå i trappor med ett ben på varje steg. Mycket aktivitet och livslust.

Kring 3 år brukar barnet gå in i en lugnare period, bli mindre provocerande, mindre trotsande.

 

Tröst för föräldrar till jobbiga 2-3-åringar

  • Att barnet blir avigt och trotsigt är helt normalt och nödvändigt för utvecklingen. Det är också helt normalt att man som förälder ibland (eller ofta!) känner sig misslyckad, inte vet hur man ska vara mot barnet eller att man får dåligt samvete för att man blir arg eller är inkonsekvent.
  • Det är inte farligt att bli arg och visa det. Det hämmar inte barnet. Barnet behöver motstånd för att utvecklas. Vi kan och behöver inte vara konsekventa under den här perioden.
  • Det kan vara skönt att prata med andra föräldrar eller kanske med sjuksköterskan på BVC. Ett eller flera samtal med en barnpsykolog kan vara till hjälp.
 
Helt normalt vet jag ju att det är, men herregud så jobbigt det kan vara.
Sen har vi ju våran älskade 6-åring som nog hamnat i "lilla tonåren" och plötsligt fräser till och bestämt hävdar att man inte förstår NÅÅÅÅNTING!
 
Så här beskriver psykologiguiden 6-åringen:

6 år. Efter den lugna 5-årstiden kommer 6-årstiden som är betydligt stormigare. Det är som om barnet får en stark oro i både kroppen och i själen. Känslolivet åker berg- och dalbana. 6-åringen är skör. Många får psykosomatiska symtom, ont i magen är till exempel mycket vanligt. Precisionen och koordinationen är ofta sämre nu än tidigare.

Vid 6 år är barnet vetgirigt och har lätt för att lära. Han vill ha ordentliga svar, kan argumentera och kompromissa. Gillar att tävla och få beröm. Vill gärna "styla". Kan ta mer ansvar än tidigare.

Kroppen förändras snabbt, drar iväg på längden, kroppens proportioner blir mer som vuxnas. Det är svårt att sitta still, 6-åringen är glad och rastlös.

Det viktigaste i 6-årigens liv är förstås att skolan börjar. Efterlängtad av en del, en jobbig förändring för andra. Men de flesta klarar denna omställning ganska bra efter en tid.

Det stämmer också bra som jag ser det...
Hon är så duktig på det mesta och kan så mycket.
Talar om för lillebror vad han får och inte får göra, vill gärna passa lillasyster och vaktar på henne som en hök.
Vill lära sej ALLT nu, helst igår och kan inte förstå varför hon inte får lära sej läsa och skriva i skolan.
Fast dom jobbar med ASL-att skriva sig till läsning, rimmar och har sej i skolan...
Just nu håller världen på att gå under för att hon inte har tappat en tand ännu, det är inte ens en som är lös.
Alla andra i klassen har ju antingen en lös tand eller har tappat flera.
Att hon är nästan 1 år yngre än övriga hör inte hit...

Ja som ni förstår så är det ju frontalkrock varje dag...
Men nu sover dom så sött och då tänker jag, Imorgon...då ska vi ha en bättre dag.

Brrr
2014-01-15 / 08:41:22 / Allmänt / 2 kommentarer

Idag är det kallt, fast inte värst ändå...
Det kunde ju vart värre.
Fast är man en frusen människa så räcker -16 långt.

Snart dags för Stora att gå till skolan medan lillis har sin lediga dag idag så han, jag och mini ska hålla oss inne i värmen.
Det är hög tid att ta itu med den där klädhögen som växer -både den rentvättade och den mindre rena.
Oh what a joy...
Fast vi ska se film i soffan också och mysa under filten är det bestämt och det känns mycket mer lockande får jag nog säga...
Mini har sovit ännu en hel natt utan att äta, hon är ju rakt stora damen.
Dom andra två slutade äta nattetid när dom var drygt 2 månader så hon är i gott sällskap.
Hon vaknade runt 6 imorse, åt lite och nu sover hon igen.

Nä nu börjar det vara dags att skicka Storkråkan till skolan.

13/1
2014-01-13 / 22:55:01 / Allmänt / 0 kommentarer


Efter en helg i sovandets tecken var det idag vardag igen. 3/3 barn hade inte alls lust att kliva upp till en början men den mindre av dom två största hoppade raskt upp när han kom på att han skulle till förskolan och träffa sina kompisar.
Fast han hann ändra sej en stund när han kom ihåg att pappan hade tagit in några av sina gamla leksaker igår.
Fortfarande nyhetens behag och dom ville han ju inte gärna släppa så jag fick LOVA att vakta dom med mitt liv tills han kom hem igen.
Den största spände ögonen i mej när jag, hennes ömma moder skulle väcka henne.
Hon var ju faktiskt trött så till skolan tänkte hon minsann inte gå.
Tråkigt var det där också...
Sen var det fel på alla kläder och understället skulle hon inte för allt i livet ta på sej, inte heller fleecejackan.
I tid hade hon inte heller tänkt komma, det var ju helt uppenbart.
Men mammans vilja var starkare och iväg kom hon.
Frös gjorde hon också och än en gång insåg hon att mamma alltiiiid har rätt så på skolan åkte fleecejackan på.
Sen såg hon klasskompisar och då var allt surpupperi som bortblåst.
När båda var lämnade på sina ställen blev det en lång förmiddagsvila för mej och minikråkan.
Hon har för övrigt vilat nästintill hela dagen så nu är hon ju inte trött som ni kan förstå.

Efter vila och mat och hela proceduren var det dags att hämta lillkråkan på förskolan och han hade haft såååå roligt.
Vi bestämde oss för att vara ute en stund men det blev inte länge.
Grannen och hennes kaffe lockade mer och lillis tyckte det lät himla mycket roligare att leka med Isak än att vara ute i kylan.
Så vi gick dit och socialiserade oss.
 
Imorgon kanske det blir förmiddagsvila igen för som sagt, hon verkar ju inte ha en tanke på att sova just nu.
Fast att vila hela dagen har jag inte tid med, jag borde fortsätta rensningen i huset och fixa med Traderaförsäljning.
Nåväl, vi får se vad det blir.
 
 

Ruskväder
2014-01-08 / 13:13:43 / Allmänt / 0 kommentarer

Inte kan man tro att det är början på januari direkt.



Dripp dropp...
Det är inte is utan vatten där borta,eller jo ett lager is i botten och sen regnvatten.

Jag och småpluttarna håller oss inne idag...

Jullovet lider mot sitt slut.
2014-01-06 / 23:47:45 / Allmänt / 0 kommentarer

Imorrn är det slut på julledigt för en del i den här familjen, en del som pappan tex.
Vi andra är lediga nån dag till, förskolan och skolan har stängt för planeringsdag imorgon nämligen.
Barnen har önskat att vi ska vara ute och leka heeela dagen och åka skidor och grilla korv.
Ja så dags nu.
Under lovet har dom inte alls velat vara ute fast iofs så har det ju inte varit så roligt med halka,regn och rusk.
Så vi får väl se vad morgondagen bjussar på för väderlek.

Just nu sover övriga i familjen och jag sitter här och väntar på att den minsta ska vakna och vilja ha en nattflarra.
Det kan vara allt från 10 minuter till upp till 1 timme.
You never know...
Sen hoppas jag på ännu en bra natt för det vore ju himla trevligt om hon sov ett par timmar i sträck.
Det har ju som bekant varit si och så med det...
Men idag har hon slagit alla rekord i att vara vaken så jag tycker att hon borde sova som en stock.
Fast, det vet man ju heller aldrig hur det blir med den saken.
En sak jag lärt mej under dessa 6 år som förälder är att man inte ska ta något för givet när det handlar om sömn.
Det är en sak som är säker.
 
Hur som helst, god natt!

Nytt år, nya möjligheter
2014-01-06 / 09:45:18 / Allmänt / 0 kommentarer

Jaha då är vi 6 dagar in på det nya året.

Det gamla året var ett intensivt jobbår för mej, åtminstone i perioder.
Kickstartade fjolåret med vick på barnens förskola i ett par veckor, följt av inhopp nu och då fram till sommarlovet samtidigt som jag fortsatte som timvikarie inom Piteå Kommun.
Vi åkte på fjällsemester till Riksgränsen under påsken med svägerskan och hennes familj.
Vädret var dock inte det bästa på hela veckan och när vi kom hem drabbades hela familjen av magsjuka.
Fjolåret bjöd också på kaos i hemmiljön då vi byggde om halva huset vilket innebar hantverkare av olika slag, uppbrutet golv i vad som kändes som en evighet men det blev bra i slutändan och nu återstår lite "småfix" innan denna etapp är klar.
Nån gång i framtiden ska vi ta tag i köket men det dröjer ett tag tills dess.
 
Vad hände mer?
Jo pappan i familjen åkte till Irland några gånger och var borta nästan 2 veckor i stöten.
Själv drog jag iväg på tjejweekend i Östersund i april med mina härliga, underbara och galna tjejer från Härnösand.
Fantastiskt roligt var det.

Jag och barnen hade ett långt och skönt sommarlov även om sommaren liksom aldrig kom igång och för mej gjorde det detsamma då värmen inte var min grej det året.
Jag badade inte en enda gång förutom i poolen på campingen här i byn.
Kanske för att det låg en bebis i magen...

Midsommar spenderades i Övik med husvagnen som vi sedan drog vidare med till Lycksele och djurparken.
Bodde på campingen där och lyckades få en bricka till servicehuset som inte riktigt fungerade och på väg hem fick vi punktering på husvagnen.
Lyckat.
När pappan drog iväg på sin andra Irlandsturné åkte jag och ungarna till Övik igen och som vanligt lyckades jag tajma besöket med att inga andra utflyttade kompisar var hemma men jag fick iaf träffa min Anna och hennes mage. (Ja för fjolåret var bebisarnas år då flera av mina kompisar fick barn.)
Syrran följde med oss till Källarbackens Sagostig utanför Sidensjö där vi hälsade på Bockarna Bruse och trollet,
Pomperipossa, Guldlock och en massa andra sagofigurer.
En av mina bästa vänner gifte sej men vi fick tacka nej till att vara med på deras stora dag och deras söta dotters namngivning, samma med min bästis dotters dop.
Ekonomin tillät helt enkelt inte två resor till huvudstaden med bara några veckors mellanrum så då blev det ingen resa alls.
Ett bröllop blev det iaf då sambons kusin gifte sej.

Det blev en till husvagnstripp till Djupträsket med svärföräldrarna.
Jag trivdes verkligen som fisken i vattnet mitt ute i skogen utan mobiltäckning och fullt med mygg (okej myggen var väl kanske inte så farlig ändå nu så här i efterhand) i flera dagar.
Det var verkligen inte så att jag hade några humörsvängningar alls...
Jag lovar...
I augusti började Storkråkan skolan.
En stor milstolpe i hennes liv och en dag som hon sett fram emot med skräckblandad förtjusning.
Helt plötsligt blev hon jättestor och dagen innan nyårsafton fyllde hon 6 år.
Lillkråkan fyllde 3 år i slutet på oktober och firade hela hösten med att testa alla gränser = vara världens goaste unge ena sekunden för att bli totalt hopplös nästa.
Konflikterna avlöste varandra (och gör det fortfarande) och det var mycket känslor i den lilla 3-årskroppen.
Måtte denna trotsålder snart vara över!

Under hösten höll jag på att jobba ihjäl mej kändes det som och i oktober (på min födelsedag) sa kroppen ifrån och jag spenderade alldeles för många timmar på akuten med smärta i ryggen och morfin i kroppen.
Luftsäcksinflammation sa doktorn och ordinerade vila och Alvedon.
Det var sista dagen jag jobbade förövrigt för sen följde en veckas sjukskrivning, en vecka ledigt och så påbörjade jag min föräldraledighet första veckan i november.
Det blev en lång ledighet utan bebis då hon som var beräknad till 19/11 inte behagade anlända förrän 9 dagar senare med buller och bång kl 5 på morgonen.
En stor klump tyckte jag då med sina 54 cm och nästan 5 kilo.
Storasyskonen var överväldigade och gladast i stan att dom fick en lillasyster, speciellt den äldsta som enligt egen utsago väntat och önskat så länge att hon skulle få en lillasyster.
När mini var vecka gammal var det dags för pappans sista Irlandsresa och då kom mormor upp och hjälpte till.
Tack och lov för det då minikråkan bjöd på skrikfest ett par nätter.
Jag trodde aldrig att jag skulle bli människa igen...
 
I år firades julen hos svägerskan och det med halvsjuka barn då feber och hosta hälsade på.
Sen kom nyår och det nya året firades hos oss med barnens kusiner med föräldrar, svärföräldrar och kompis till storkråkan.
Jag höll också på att slå halvt ihjäl mej denna dag då jag halkade ute och slog höft, handleder och bakhuvud.
Nä 2013 var sannerligen inte hälsans år kan jag konstatera då vi även härjades av magsjuka hela vintern .
Det var också året då min bästa vän i världen bodde alldeles för långt borta och jag saknade henne lite extra då jag inte kunde vara där och hjälpa när hon hade det jobbigt.

Men nu är det alltså nytt år och jag hoppas att 2014 bjuder på frisk familj, roligheter och spännande grejer.
 
 

Födelsedag!
2013-12-30 / 23:49:44 / Allmänt / 1 kommentarer

Idag har vi firat födelsedag.
6-års födelsedag till och med och det är viktiga grejer det.
-Nu är jag lika gammal som alla dom andra i klassen, ÄNTLIGEN!
Gulle!
Bara det att snart börjar alla dom andra fylla 7 (!!!) år.

Tänk 30/12 2007 föddes denna lilla varelse.

 
Storkråkan inte ens ett dygn gammal.
Vår lilla trollunge, aka. Smurfen, kolla in dom små blå händerna...
 
6 år senare. Hon ser inte längre ut som ett troll och inga blå händer har hon heller.
Bara en toktand som hon väntar på ska ramla loss.
Vackra älskade unge!
Världens mysigaste och bästa tjej.
Vad skulle mamma och pappa göra utan dej...
 
Tidigare inlägg